| Kultur & Nöje | Sport | Opinion | Personligt | Blogg | Webb-TV | Bostad | Lagfarter | Motor | Väder | RSS |
STOCKHOLM.
Krisen i eurozonen har tilltagit igen, konstaterar statsminister Fredrik Reinfeldt (M). Men han är kritisk till de flesta förslag till åtgärder som lyfts fram inför dagens extrainsatta toppmöte i Bryssel, inklusive de omstridda euro-obligationerna.
En gemensam syn på vad som kan göras för att få fart på tillväxten är målet med toppmötet, sammankallat på kort varsel av EU:s permanente ordförande Herman Van Rompuy.
I inbjudan föreslås även en diskussion om utvecklingen i eurozonen, men först "i slutet av middagen".
Som vanligt är det dock just unionens krishärdar som väntas dominera mötet, inklusive risken för ett grekiskt utträde ur eurozonen och tecknen på en betydligt djupare bankkris i Spanien än vad någon hade vågat tro.
Till mötet har en rad tidigare bordlagda förslag på krisåtgärder dammats av, inklusive möjligheten att stödja krisländer med så kallade euro-obligationer. Det handlar om att gemensamt ta upp lån för att finansiera delar av medlemsländernas budgetar.
Detta skulle få märkliga effekter, varnar Fredrik Reinfeldt.
Frankrikes presidenten Francois Hollande lovar göra allt för att hålla kvar Grekland i eurozonen. Det sade den nye presidenten efter att ha träffat Spaniens premiärminister i Paris, inför EU-toppmötet i Bryssel.
Frankrikes president Francois Hollande tryckte på att allt nu måste göras för att snabbt få i gång tillväxten när han anlände till EU-toppmötet i Bryssel.
För Hollande handlar det om att titta på alla möjliga vägar.
Merkel tryckte också på behovet av "strukturella reformer" och stärkta insatser för Europeiska investeringsbanken (EIB). Euroobligationer gillar hon dock inte alls.
Statsminister Fredrik Reinfeldt betonade tydligt att han inte väntar sig några konkreta resultat från toppmötet.
Samtidigt upprepade han än en gång sitt motstånd mot både euro- och projektobligationer.
Missa inte vår kompletta tv-guide!