Det är justitiekanslern (JK) som har beslutat att mannen, som blev professor på Lunds universitet i början av 2000-talet, inte har rätt till något skadestånd.
Professorn har hävdat att den långa handläggningstiden utgjorde ett brott mot Europakonventionen.
JK påpekar att det är otillfredsställande att brottsutredningen inte kunde slutföras mer skyndsamt, men anser inte det går att dra slutsatsen att enbart den långsamma utredningen var ett konventionsbrott.

Allt började i juli 2008, då Statens ansvarsnämnd gjorde en anmälan till åklagarmyndigheten. Brottsmisstanken mot professorn gällde trolöshet mot huvudman.
En månad senare inleddes en förundersökning, men först i september 2009 kallades mannen till förhör och delgavs brottsmisstanken.

Sedan dröjde det till slutet av februari 2011 innan åklagaren beslutade sig för att lägga ned utredningen.
Beslutet motiverades med att straffet för brottet vid ett eventuellt åtal kunde förväntas bli en villkorlig dom och att det fanns särskilda skäl för att inte gå vidare.
De särskilda skälen var att professorn som en följd av det inträffade hade sagt upp sig från sitt arbete och att utredningen hade dragit ut på tiden.
Professorn förklarade i sin ansökan om skadestånd att hans situation på Lunds universitet blev ohållbar, eftersom han under polisutredningens gång betraktades som skyldig.
Därför lämnade han sin anställning i mars 2009. Om utredningen hade gått snabbare hade mannen, enligt hans eget synsätt, kunnat arbeta kvar vid Lunds universitet.