– Vi ser att de tydligaste trenderna är där man har haft de största insatserna, säger Jens Fölster, en av forskarna bakom rapporten "Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag".
I rapporten har man sammanställt mätningar från 65 vattendrag i jordbruksdistrikt i södra och mellersta Sverige. I Halland ingår Smedjeån som ett av sex vattendrag som testats. Och just när det gäller näringsläckaget till Västerhavets vattendistrikt, där Hallands åar mynnar, har minskningen av jordbrukets läckage av kväve till vattendragen minskat med mellan 35 och 60 procent på tjugo år.
– En orsak till minskat läckage är att jordbruksarealen har minskat på de flesta håll. Fördelningen av grödor har också gått mot ökad andel vall och grönfoder, vilket ger minskningar i läckaget av både kväve och fosfor, säger Katarina Kyllmar, forskare och medförfattare till rapporten.
Och just minskningen av jordbruksareal som orsak kan diskuteras. Risken är att utsläppen helt enkelt bara flyttas till ett annat land.
–Om Sverige ska vara ett föregångsland och gå före, så är det synd om det går före genom att ha så stränga regler att produktionen upphör, säger LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson. Det är ingen som vill nå utsläppsmålen genom att sluta producera mat i Sverige.

I rapporten ingår en grov analys av vilka enskilda åtgärder som varit mest effektiva. Det visar sig bland annat att den minskade mängden oorganiskt kväve, som transporteras från land till hav, främst kan kopplas till en ökad andel fånggröda i kombination med vårplöjning.
De minskade halterna av totalfosfor i vattendragen förklarades i sin tur bäst av åtgärden minskad andel vårgröda, som vårspannmål och våroljeväxter. Analysen visar också att anslutning till rådgivningsprojektet Greppa näringen hör ihop med den positiva utvecklingen som visat sig för både kväve och fosfor.
Men samtidigt kan forskarna inte ge ett rakt svar på den fråga som ställs i underrubriken på rapporten, om åtgärderna har gett effekt.
– Vi ser att så här har man gjort i de olika områdena, och så här ser det ut i vattendragen, säger Katarina Kyllmar, och förklarar att det egentligen är nu den verkliga forskningen börjar när alla siffror är sammanställda och samlade i databaser.