– Titta, en krullig polis! säger Sigbritt Håkansson och trycker ned sin polismössa över Carmens svarta lockar.
– Nej, nu har du snott min peruk, utbrister Margot Svensson som redan har fått på sig rollfigurens röda klänning.
Det är fredag och stämningen är lekfull i PRO:s medlemslokal i Sjöbo, där pensionärsföreningens teatergrupp håller på att byta om inför veckans repetition.

Lösnäsor, kavajer och solfjädrar hamnar så småningom på rätt personer och en dragspelssnutt från ljudanläggningen sätter igång inledningsscenen till den nya pjäsen "Flickorna på 54:an".
I historien möts en bedagad, lite för kraftigt sminkad Carmen, en hypokondriker och andra udda karaktärer på gården utanför en fastighet med nummer 54. Det är helt enkelt upplagt för en tokig fars.
Förväntningarna är dessutom högt uppskruvade inför premiären den 23 februari, efter framgångarna med teatergruppens senaste pjäs "Mors lille påg".
- Vi trodde att vi bara skulle spela den en gång på PRO:s medlemsmöte. Men sedan har det bara ringt och ringt, säger Sigbritt Håkansson.

Hon måste hämta andan när hon räknar upp alla ställen där pjäsen har spelats, bland annat på alla Sjöbos äldreboenden och sjukhem. Fler föreställningar av "Mors lille påg" är inbokade under våren och gruppen har redan nio beställningar på sin nya pjäs.
Om publiken har varit lättflirtad så är det desto svårare att hitta fler pensionärer som vill engagera sig i gruppen, berättar Ria Heineman.

– Många, särskilt män, är lite försiktiga och säger att de inte har någon talang. Men det är inte talang som behövs, bara lusten att spela.
Hon tar paus iförd sin blonda peruk, medan de andra repeterar en scen där hon inte deltar. Det var Ria Heineman som startade teatergruppen hösten 2010, eftersom hon tyckte att det borde finnas fler alternativ för äldre än bingo och andra "klassiska pensionärsaktiviteter".
Ingen i gruppen hade spelat teater tidigare och de första mötena satt medlemmarna mest vid mötesbordet och undrade vad de skulle ta sig för. Men en dag kom Sigbritt Håkansson dit och berättade om en rolig dröm som hon hade haft natten innan.

– Jag drömde att min påg jagade fruntimmer. Det var så roligt och så föddes idén till "Mors lille påg", berättar hon.
Skådespelarna står själva för både manus och regi till båda pjäserna. Många skämt har stötts och blötts i föreningslokalen när roller och repliker har vuxit fram.
I höstas hade gruppen också besök av en dramapedagog från ABF, som hjälpte dem med övningar. Något som lockade fram ännu fler skratt än vanligt hos medlemmarna, som har blivit både sammansvetsade och rutinerade i att bjuda på sig själva.
– Man trodde inte att gamla människor skulle kunna skratta sig fördärvade på det viset, säger Margot Svensson.