– Det här typen av personrån som vi ser just nu i Malmö är en del av underklassens uttryck för missnöje. Det är ett sätt att utöva makt. Brotten handlar varken om att skaffa pengar eller värdesaker utan om att slå från ett underläge, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

En allmän bild av förövare och offer har varit att gärningsmannen har utländsk bakgrund och att rånoffer har etnisk svensk bakgrund. Men den verklighetsbilden vacklar.
– Tidigare, för fem-tio år sedan, så såg det ut så. Men i dag skulle jag säga att alla, oavsett etnisk bakgrund, drabbas i lika stor utsträckning. På samma sätt som rånen i dag sker överallt, i alla stadsdelar, säger Glen Sjögren, chef för ungdomsroteln på Malmöpolisen.

Att rånen ökat just nu är ingen slump. Glappet mellan den som är fattig och rik växer. Det sociala utanförskapet är ingenting som går att vifta bort längre, anser Jerzy Sarnecki.
– När man är utan pengar och är socialt utsatt, helt enkelt underlägsen, är hot och våld enkla medel att ta till. Killarna vill säga: ”Du kanske har rika föräldrar och fina prylar men det är mig du ska vara rädd för”.

Det handlar om en kraftmätning, ett sätt att visa sig stark när man saknar de kulturella och sociala attribut som annars förknippas med status.
Och när samhället misslyckas med att fånga upp de ungdomar som rånar finns det andra som tar vid.
– Den organiserade brottsligheten blir ett slags stand-in för den som inte lyckas ta sig in i det etablerade samhället.
Jerzy Sarnecki drar en parallell mellan rånen och de mord som präglat Malmö den senaste tiden.

Han anser att brotten är ett uttryck för samma sorts frustration.
– Malmö är en stad som präglas av sociala klyftor. En stor del av befolkningen lever i fattigdom och social isolering och tillåts aldrig bli en del av samhället. Får staden inte bukt med dessa problem finns det stor risk att rånen och morden kommer fortsätta att eskalera.

Jerzy Sarnecki får medhåll av Magnus Nilsson som forskar om klass och mångkultur på Malmö högskola.
– Det är orimligt att försöka förklara något så komplext som brottslighet genom gärningsmannens hårfärg, kultur eller etniska bakgrund, säger Magnus Nilsson.
Han drar en parallell till konflikten mellan de så kallade backabusarna och läroverkspojkarna i mitten av 1900-talet – en tydlig klasskamp där ökända Kirsebergsungdomar begav sig till Malmö för att rycka mössorna av överklassbarn och stjäla deras pengar.

– Vad vi ser är unga män som vill ge igen på den som har det bättre. Får du inte kärlek vill du ha respekt, får du inte respekt vill du att folk ska vara rädd för dig, säger Magnus Nilsson.
Då var den absolut farligaste stadsdelen Kirseberg där invånarna ständigt svartmålades.

I dag är det främst boende i Rosengård och Seved som utsätts för samma slags demonisering.
Magnus Nilsson anser att debatten om det mångkulturella samhället som förts de senaste två decennierna, med ett överdrivet fokus på invandring, är farlig.

– Det är bra att vi för en diskussion men just det här spelar rasisterna i händerna, eftersom vi diskuterar alla frågor i ljuset av invandring. Att bara använda ett perspektiv är meningslöst. I dag är välfärdsstaten nedmonterad och det finns stora klyftor mellan olika skikt i samhället. Det är hög tid att ta till begreppet klass igen.