Regeringen säger att det är "förenklingar av ledighetslagstiftningen". Förenklingar kan ju låta bra, men för vem skulle det bli enklare egentligen? För dem som är nya på arbetsmarknaden riskerade förenklingarna att i själva verket bli klara försämringar.
Tack vare massiva protester från den svenska fackföreningsrörelsen så tog man efter kritik bort de värsta delarna av förslagen. I maj förra året fick arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (m) backa från väsentliga delar av sin politik. Men det är värt att notera vad hon backade ifrån då det är talande för vilkas intressen regeringen företräder.
Regeringens ursprungsförslag föreslog en kraftig maktförskjutning på arbetsplatserna. Man skulle ha behövt vara anställd i sex månader för att få ledigt för fackliga studier. Arbetsgivaren skulle också få rätt att skjuta på ledigheten i sex månader i stället för fjorton dagar som den nuvarande lagen föreskriver och man skulle bli tvungen att ansöka om ledigheten två månader i förväg.
Detta var helt feltänkt menar vi. När man börjar på ett nytt jobb bör man ha möjlighet att snabbt få lära sig vad som gäller på sin nya arbetsplats och i arbetslivet i stort. Lagar, regler, rättigheter och skyldigheter som rör både anställda och arbetsgivare ingår i de grundläggande kunskaper man får på en facklig utbildning. Det är nödvändiga kunskaper för dem som aldrig tidigare arbetat, eller kanske endast arbetat i ett annat land.
Jobbar man inom en bransch med otrygga anställningsformer och får jobb via visstidsanställningar eller vikariat så skulle det överhuvudtaget bli svårt att få rätt till ledigt för fackliga studier. Har man dessutom visstidsanställningar på olika arbetsplatser kunde möjligheten att få gå fackliga utbildningar riskera att fördröjas många år.
Så blir det nu inte. Genom det opinionsbildande arbetet har facken lyckats rädda rätten till facklig utbildning från första anställningsdagen. Detta var mycket viktigt.
Den 20 mars ska så nu regeringen lägga fram sitt förslag om förändringar i lagen som ger rätt till ledighet för fackliga studier. Vid en granskning av det senaste vi har sett får vi konstatera att förslaget trots viktiga fackliga delsegrar fortfarande innehåller en problematisk del.
Om arbetsgivaren beslutar att skjuta på ledigheten ska hen bara informera den anställde, inte den fackliga organisationen. I dag måste arbetsgivaren informera båda. Detta skulle innebära en maktförskjutning från arbetstagarens organisation till arbetsgivaren. Om facket inte får information försämras möjligheten att företräda medlemmen. Medlemmen är oftast inte medveten om vilka regler som gäller.
In i det sista letar regeringen efter sätt att flytta maktbalansen till arbetsgivarnas fördel. In i det sista kommer vi dock att ta strid för våra medlemmars intressen. Det här förslaget ska inte passera obemärkt.
Hillevi Engström (m) – du och din regering ska få backa igen!