Kikarna åker upp sekunder efter att bilkaravanen stannat vid Börringesjön.
Efter en lerig promenad blickar trettiotalet deltagare spänt längs trädtopparna. Det råder vindpinad skånsk råkyla.
Två svanar glider förbi. En kråka.
Noll örnar.

Det är femte året som Svedalas naturskyddsförening arrangerar örnsafari vid Svedalas sjöar. Trots regntunga skyar har rekordmånga dykt upp.

Ansvarige Knut Nilsson förklarar att februari är den kanske bästa månaden för att se örnar i södra Skåne. Speciellt unga rovfåglar rör sig söderut långa sträckor och stannar gärna till i back- och sjölandskapet utanför Svedala.
– De här sjöarna är viktiga. Finns det sjöar finns det mat, vilket i sin tur lockar rovfåglarna.

Trots de hyfsat goda förutsättningarna är örnar sällsynta. I Skåne häckar ett 15-tal havsörnar och uppåt tio kungsörnar
Knut Nilsson berättar att han ofta åker ut med sin kikare.
För en knapp vecka sedan såg han fyra örnar samtidigt vid Havgårdssjön. En sällsynt upplevelse.

Färden går vidare till en ny backe med utsikt över ett stort område.
Kikarna åker upp.
Men safarituren lockar inte bara inbitna fågelskådare.
Madeleine Nilsson från Staffanstorp är med för andra gången och är egentligen inte speciellt intresserad av fåglar – med ett undantag.
– Rovfåglar och örnar, jag älskar dem. Jag tror det är själva kraften som fascinerar.
På tredje stationen händer det. Ett försiktigt utrop får snabbt fler att reagera.
– Där! Där borta!

Och i ett träd långt därborta sitter två, kanske tre havsörnar.
Och Knut Nilsson kan pusta ut.
- Det är alltid roligare att anordna en örnsafari om de också dyker upp.