Strax nordost om Ales stenar – i bildens nederkant och precis utanför – kan en flera tusen år gammal grav ligga dold. I höst ska forskarna göra en första utgrävning för att försöka få svar.

Okänd grav kan ligga vid Ales stenar

Av André Jönsson 19 FEBRUARI 22.03

KÅSEBERGA. En flera tusen år gammal grav kan ha legat precis intill Ales stenar – något som skulle förändra synen på hela området.
I höst hoppas arkeologerna få svar.

Kan vara väldigt lik en hög som hittats i Stora Köpinge

På gården Skogdala som ligger vid Stora Köpinge, bara halvannan mil från Kåseberga, har en liknande bronsåldershög undersökts.
Den mätte, enligt Riksantikvarieämbetets underlag till tillståndsansökan, ungefär 30 meter i diameter – och matchade även i övrigt väldigt väl den hög man tror kan ha funnits vid Ales stenar.
Även där fanns en central rektangulär långdös.
Enligt Bengt Söderberg skulle inte ett fynd av en stenåldersgrav ändra något på teorierna om att Ales stenar är från järnåldern – vilket privatforskaren Bob G Lind hävdar är falskt:
– Skeppssättningen menar vi fortsatt är från järnåldern. Det här påverkar inte den dateringen.

Det var för några år sedan, då marken undersöktes geofysiskt – en metod som kan liknas vid att ekoloda – som en konstig avvikelse hittades.
Strax norr om stenarna, bara ett 20-tal meter eller så, syntes en stor cirkel, ungefär 50 meter tvärs över, och i mitten av den en rektangulär struktur på ungefär 6x12 meter.
– Det skulle kunna vara en långdös i mitten, och det cirkelrunda en gravhög som är yngre. Vi blev nyfikna, säger Bengt Söderberg, arkeolog och projektledare på Riksantikvarieämbetet.

Om det skulle visa sig vara så kan det skriva om platsens historia ytterligare, och det rejält. Långdösen skulle kunna vara mellan fem och sex tusen år gammal – flera tusen år äldre än Ales stenar.
– I så fall skulle det vara en plats där man haft monument en oerhört lång tid tillbaka. Det förändrar vår syn på hur platsen har gestaltats och brukats, säger Bengt Söderberg.

Därför har man nu sökt om tillstånd att få göra utgrävningar vid cirkeln och rektangeln, för att få svar på frågan.
– Det är en liten provundersökning där vi går direkt in i spåren för att se om där finns något. Om vi hittar något där är det läge att göra en större insats, säger Bengt Söderberg.

Utgrävningen är planerad till en vecka i höst, och ska om den ger något alltså följas upp.
– Innan vi brassar på vill vi ha lite på fötterna.