Det skriver Aftonbladet. Många av dem väljer att aldrig berätta om sina domar.

- Rättssäkerheten måste få gå före integriteten. Ett kontrollsystem måste införas omedelbart, säger domaren Ralf G Larsson.

Nämndemän har laglig rätt att ha kvar uppdraget så länge de bara dömts till böter.

Flera har nu fått sparken eller självmant lämnat sina uppdrag.

- Det är naturligtvis beklagligt att vi har nämndemän som har gjort sig skyldiga till brott. Det kanske inte är några riktigt allvarliga saker det rör sig om, men det är ändå brott, säger Krister Hammarbergh, riksdagsledamot och talesperson för Moderaterna i rättsfrågor.

Inom kort kommer riksdagspartierna att ha rundabordssamtal om tillsättningen av nämndemän. Hammarbergh tycker att detta är en aspekt som bör tas upp under samtalen.

- Samtalen gäller vilka personer vi tillsätter och hur. Det är lämpligt att ta upp det här problemet då, säger han.

- Frågan är förstås var man ska dra gränsen. Ett lindrigare trafikbrott för många år sedan kanske inte bör utgöra något hinder, men om man nyligen gjort sig skyldig till ett allvarligare brott ska man inte sitta och döma andra.

En brist i det nuvarande systemet är att det saknas tydligt granskning av nämndemännens lämplighet. Men Hammarbergh påpekar att det är partierna som nominerar nämndemännen.

- Då bör det också vara partierna som ser till att det är personer som inte överträtt lagen, säger han.

- Vi nämndemän lever på allmänhetens förtroende. Därför är grundprincipen självklar, har man blivit dömd är man inte lämplig som domare, även om det ligger långt bak i tiden, säger Lars Lassinantti, ordförande för nämndemännens riksförbund, till TT.

Han tror inte att nämndemännen skulle ha något emot att bli mer noggrant granskade. Partierna bör stå för en del av kontrollen av blivande nämndemän, men även domstolarna, anser Lassinantti.

- Domstolen borde vilja veta vilka som sitter och dömer. Det kan dessutom hända mycket mellan nomineringen och dagen de börjar arbeta, säger han.