Frågan är relevant med tanke på Jan Björklunds utspel om riskkapitalbolag i friskolor.

Många skolor med gott renommé eller de som åtminstone inte är mindre kompetenta än den nostalgi-hyllade gamla kommunala skolan ägs av riskkapitalbolag.

Att försöka få bort dessa bolag ut friskolesektorn och sätta sig på en hög moralisk häst och deklarera att mammon inte har med ungdomars utbildning att göra är fel fokus. Om det hade visat sig att just skolor som ägdes av sådana bolag hade haft en markant sämre kvalitet än andra på grund av faktorer som påvisbart berodde just på att de var riskkapitalbolag hade det nya förslaget haft rätt fokus.

Kvaliteten på undervisningen, att rättvisande betyg ges och att flertalet elever når fram till uppsatta mål är de intressanta frågorna i sammanhanget.
Huruvida det är "rätt" att riskkapitalbolag tjänar på detta är inte en ointressant diskussion, men definitivt betydligt mindre intressant än den om kvaliteten och kompetensen hos eleverna när de går ut skolan.

Det är inte svårt att föreställa sig vad Folkpartiet och Socialdemokraterna (som väntat har de ställt sig bakom förslaget) tänker sig man kan få ut av detta: att kunna säga att man "gjort något" åt de hemska riskkapitalisterna som väljarna irriterar sig på.

Och det ger säkert väljarstöd, men det sätter återigen fokus på fel ställe i debatten. Nej, det var nu inte meningen att det skulle vara riskkapitalbolag som skulle håva in massvis med pengar som sedan hamnar på Caymanöarna. Men att förhindra riskkapitalbolag från att driva skolor och som Björklund föreskriver måste förbinda sig för 10 års verksamhet blir knappast pådrivande för kvalitet: begränsningar skapar sällan utveckling.

Fel fokus.

Igen.