| Kultur & Nöje | Sport | Opinion | Personligt | Blogg | Webb-TV | Bostad | Lagfarter | Motor | Väder | RSS |
Hur mycket demokratiunderskott kan ett medlemsland i EU ha utan att detta orsakar problem för samarbetet?
Europaparlamentet sysslar just nu med den intressanta principfrågan om och när EU ska gå in och banna ett medlemsland som inte håller sig till de demokratiska principer som unionen är grundad på. Parlamentet har röstat igenom en skarpt formulerad resolution om situationen i Ungern, dess nya konstitution och EUs regler och principer.
Att ett medlemsland ska ha lagar förenliga med värdegrunden och de fundamentala rättigheter som unionen är grundad på är obligatoriskt. Frågan är alltså om Ungern har det och vad som bör hända om man finner att så inte är fallet?
Ungerns nya konstitution kom till i 18 april 2011 och har blivit hårt kritiserad för inskränkningar i mediefriheten, domstolsväsendet och dess centralbanks oberoende.
En parlamentsresolution är för visso ganska tandlös: även om det är hårt formulerat, som i den föreliggande texten, så har församlingen ingen möjlighet att vidta praktiska åtgärder. Men som del i en principdiskussion om vad som kan betraktas som en demokratiskt attityd och konstitution inom det europeiska samarbetet är det spännande.
Det är också intressant att svenska parlamentariker tycker olika: resolutionen röstades igenom med stöd från liberaler, socialdemokrater och gröna. EPP-gruppen, där Moderaterna och KD sitter, hade däremot motsatt ståndpunkt. I ett motförslag till den antagna texten (som alltså röstades ner) beklagar de grundlösa anklagelserna mot Ungern. De menar att eftersom kommissionen redan fått i uppdrag att göra en utredning skulle man låta den processen ha sin gilla gång. De som röstade för menade istället att det var viktigt att agera snabbt och tala ur skägget eftersom man annars tappade sitt existensberättande som demokratisk institution. Stora ord från båda sidor.
Moderaten Gunnar Hökmark menar i ett svar till DNs ledarskribent Peter Wolodarski att detta inte får blir en politisk process. Kanske är liberaler, socialister och gröna snabbare att kritisera en konservativ regering, som är partikamrater med moderaterna, det är fullt möjligt.
EPP har också rätt i att det är något av en öppen dörr man slår in, eftersom skarp kritik har riktats mot Ungern från tyngre instanser än EU. Men att tala om invändningarna mot Ungern som ogrundade attacker är märkligt. Om man jämför Moderaternas och KDs värdegrund inom svensk politik är den mycket långt från partikamraterna i Ungern. De undergivna formuleringarna i texten får en att undra om det är en ungersk konservativ som hållit i pennan, rent av.
Europeiska kommissionens vice ordförande Neelie Kroes har gått så långt som att förslå att artikel 7 tillämpas mot Ungern, ett slags politiskt kärnvapen där man tar ifrån landet rösträtten i rådet, vilket givetvis skulle vara djupt kränkande och som sådant mycket effektivt som sanktion.
Blir verklighet skulle det vara första gången sedan EU bildades och unionen skulle förmodligen aldrig bli sig riktigt lik.
Nu återstår bara att följa utvecklingen med spänning.
Missa inte vår kompletta tv-guide!