| Kultur & Nöje | Sport | Opinion | Personligt | Blogg | Webb-TV | Bostad | Lagfarter | Motor | Väder | RSS |
HALMSTAD. Att ohälsotalet i Halland är störst i Laholm och lägst i Kungsbacka är inget nytt, men det är faktorer som kommer att reglera framtida sjukvårdssatsningar än mer än i dag.
Redan nu är Region Halland på gång att ändra barntandvårdsersättningarna så att de kliniker som har barn med sämst tandhälsa ska få mer pengar.
Även om ohälsotalet har minskat i samtliga sex halländska kommuner de senaste fem åren, har skillnaderna mellan kommunerna ökat. 2008 var ohälsotalet i Laholms kommun runt 40 procent högre än Kungsbackas, medan skillnaden i slutet av förra året var närmare 50 procent.
Det finns också ett tydligt, och statistisk säkerställt, samband mellan kariesrisker hos barn och socioekonomiska förutsättningar, något som framkommer om man jämför de församlingar i länet som har lägst köpkraft och de som har högst andel barn med risk för karies.
Exempelvis så utmärker sig de östra församlingarna i Laholms kommun som innehållande flest barnfamiljer med låg köpkraft, och det är också här som barn mellan tre och sex år löper högst risk att drabbas av karies. 2010 låg över hälften av 3-6-åringarna som besökte kliniken i Knäred i högsta riskklassen för karies.
Sett till Folktandvården i både Laholm och Knäred är övervägande av barnen i denna ålderskategori i de två högsta klasserna för kariesrisk, vilket då kan jämföras med Kungsbacka och Söndrum där alla barn i denna åldersgrupppsin besökte folktandvården 2010 hamnar i de lägsta riskklasserna.
Denna skillnad i riskmönster hos de olika tandvårdsklinikerna i Halland när det gäller de unga patienterna, är en av anledningarna till att man nu vill ändra på ersättningsmodellen för barntandvård.
I den nuvarande modellen, från 2003, fördelas pengarna för barntandvården utifrån tandhälsoläget och utbildningsnivå i de olika områdena. Förslaget som nu ligger innebär att hälften av ersättningen är fast, medan resterande grundas på tandhälsa, köpkraft, utbildningsnivå och utlandsfödda.
Ersättningen räknas sedan fram utifrån hur många barn i olika åldrar som bor i församlingen, och blir en klumpsumma.
Den nya fördelningamodellen innebär att kliniker som ligger i exempelvis Laholm, Unnaryd och Nyhem kommer att få betydligt högre ersättning medan klinikerna i exempelvis Varberg, Falkenberg och Särö kommer att få en betydligt lägre nivå.
Totalt finns 61 000 barn i Region Halland, varav 12 000 bor i församlingar med sämst tandhälsa.
Region Halland kommer framöver att titta på andra utvecklingsområden när det gäller sjukvården i länet. Bland annat kommer det i år att tittas närmare på övervikt hos barn.
Också här handlar det om att hitta underlag för "mätning, analys och uppföljning av ojämlikheter i hälsa och sjukdomsrisker i befolkningen.
Den kunskap som genereras bidrar till underlag för riktade hälso- och sjukvårdsinsatser mot de grupper som har störst behov," enligt den omvärldsanalys som Region Halland gjort.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska fatta ett första beslut om förändringen på måndag, men slutligt är det regionfullmäktige som beslutar i ärendet.
Trenden är att kariesförekomsten har minskat hos barnen i Halland.
Bland 3-6-åringar var 84 procent kariesfria 2004 medan siffran låg på 88,6 procent 2010.
Samtidigt har en polarisering skett, det vill säga att skillnaderna mellan högst och lägst kariesrisk höar ökat mellan församlingarna.
Ny ersättningsmodell till klinikerna ska baseras på tandhälsa, köpkraft, utbildningsnivå och utlandsfödda.
Enligt förslaget ska en uppföljning göras om två år för att se att den "differentierade" barntandvårdspengen har fått avsedd effekt.
De barn som har sämst tandhälsa kommer att erbjudas mer omfattande vårdprogram.
Missa inte vår kompletta tv-guide!