–Vi tycker att han varit häktad väldigt länge. Men det är uppenbart att skäl för omhäktning inte saknas, säger lagman Eva Wendel Rosberg vid Malmö tingsrätt.
I flera omgångar har tortyrkommittéer hos FN och EU klandrat Sverige för exceptionellt långa häktningstider – inlåsningen av den misstänkte serieskytten är ett typexempel.
Fallet har en av de längsta häktningstiderna i Sverige, enligt advokat Tomas Nilsson. "Omänskligt" och "förnedrande" är några av de internationella synpunkterna.
–Kritiken är befogad. Sverige borde vara ett föregångsland men det är vi inte, säger Anne Ramberg, generalsekreterare i Advokatsamfundet.
Häktade personer i narkotikamål sitter ofta frihetsberövade i uppemot ett år. Det beror på att brottet brukar ha en internationell karaktär med flera inblandade, enligt lagman Eva Wendel Rosberg.
Men alla blir inte dömda – ett uppmärksammat exempel är en holländare som satt häktad misstänkt för narkotikabrott. Han frikändes och släpptes efter drygt ett år.
–Som häktad är man ju oskyldig tills man blivit dömd, och ska behandlas därefter. Det är ju oerhört påfrestande att sitta häktad, även den mest förhärdade brottslingen förtjänar bättre villkor, säger Anne Ramberg.
Kritiken mot svenska häktningstider har inte tagits på allvar, enligt Tomas Nilsson.
–Jag upplever att de blir länge och längre. Lagstiftaren borde förstå att häktningen är förenad med stora påfrestningar eftersom omvärldskontakterna är beskurna. Men kritiken återkommer gång på gång, det tyder på att ingenting verkar göras.