"Vi Socialdemokrater har ibland varit för dåliga på att betona människors eget ansvar för att göra sig anställningsbara.Samhället ska skapa förutsättningar och möjligheter, men för att det ska fungera måste den enskilde ta sitt ansvar." Så löd för ett tag sedan budskapet från partiledaren Stefan Löfven och den ekonomiskpolitiske talespersonen Magdalena Andersson. Det är inte lätt att vara väljare i landet Sverige. Vem är vem och står för vad?
De gamla Moderaterna blev Nya Moderaterna, för att successivt genom sin "förvaltarprofil" bli mer och mer likt ett känt arbetarparti. Arbetarpartiet å sin sida börjar nu använda en retorik som gör att de låter mer som de gamla moderaterna, eller åtminstone som de Nya Moderaterna (när de var som nyast).
Löfven och Andersson gör i och för sig en klok reflektion. Det är också bra att partier till och från omprövar sin politik och sina ställningstaganden.
Som väljare kan det däremot vara förvirrande och samtidigt komiskt att se hur de största partierna kopierar varandra så till den grad att de nästan framstår som att de bytt plats med varandra.
Ja, det svenska politiska landskapet förändras. Hade någon för bara några år sedan påstått att M och S en dag skulle föra en politik som gör att de kan vara svåra att skilja åt, då hade denna någon blivit utpekad som helt politiskt omedveten.
Kanske skulle jag våga mig på en framtidsanalys som i dag framstår som helt uppåt väggarna, för att ändå ha chansen till att om några år framstå som ett orakel.