Tahrirtorget i Kairo är symbol för det egyptiska folkets frigörelse från årtionden under Mubaraks regim. Men kampen för det verkligt fria Egypten är långt ifrån vunnen. Nu har det uppstått ny turbulens och många frågetecken återstår om hur demokratiskt det nya styret för landet i realiteten är.
I Egypten pågår också en annan kamp. Kampen för att få röra sig fritt utan ständig rädsla för förnedrande sexuella trakasserier.
Under 18 dagar på Tahrirtorget stod de sida vid sida, man och kvinna, och utkämpade genom sina protester ställningskriget som fick Mubarak att gå. Gemensamt fick de diktaturen på fall men en stor del av den manliga befolkningen låter sina kvinnliga medmänniskor leva kvar under mannens diktatur.
Kvinnor som inspirerats av det nu mer tillåtande klimatet att visa vad man står för, vågar protestera och fortsätter driva kampen för ett fritt Egypten även för kvinnor. För bland annat utländsk media vittnar de om omfattande och ständiga trakasserier. Det finns till och med farhågor om att en del angrepp på kvinnor är organiserade. I minst ett fall handlar det om en mobb på 20 unga män som på offentlig plats ger sig på tjejer och försöker dra av dem kläderna. Men den vanligare formen av sexuella trakasserier som kvinnor dagligen utsätts för är den i kollektivtrafikens trängsel; män kladdar och män säger fula saker.
Egyptens kvinnor är inte fria, det här är ett stort problem som nu också lyfts fram i filmen "Kairo 678". En undersökning som gjordes för några år sedan visade att 83 procent av landets kvinnor utsatts för sexuella trakasserier och att 62 procent av männen utan att skämmas erkänner verbala och fysiska synder.
I sagans värld blir det ett lyckligt slut när det goda vinner över det onda. Kampen som utspelade sig på Tahrirtorget har tyvärr visat sig ha lite med sagans värld att göra.