– Jag har faktiskt esperanto att tacka för att jag finns till, säger hon.
Det var nämligen så att hennes mor och far – hon från Ungern och han från Sverige – träffades i Bulgarien på en kongress för esperantister (när hennes mormor var på kongress i Oslo träffade hon för övrigt sin nye man, en esperantist från Indien).
De bosatte sig i Malmö, och Jasmin Svenonius och hennes två syskon växte upp med tre språk parallellt.
– Vi barn har alltid pratat svenska med varandra. Pappa har alltid pratat svenska till oss barn. Mamma och pappa har alltid pratat esperanto. När pappa var hemma pratade mamma esperanto med oss. När han inte var hemma pratade vi ungerska.
Det kan låta krångligt när man förklarar det, men Jasmine Svenonius säger att hon aldrig upplevde det som besvärligt eller att hon blandade ihop språken.
Numera bor hennes mor på Gotland och de håller kontakten per telefon:
– Varannan månad pratar vi ungerska, varannan månad esperanto.
Hon berättar att hon ibland talar med sin mor i telefon när hon är ute på stan. Det har faktiskt hänt att någon förbipasserande uppfattat att hon talat just esperanto – och hälsat på henne på det språket.
Så man ska akta sig för att tro att det är något slags hemligt språk man talar; det är ju faktiskt gjort med målet att så många som möjligt ska kunna förstå det, att det ska vara lätt att lära.
– Poängen med det är ju att människor från olika länder ska kunna träffas.
Själv har hon aldrig studerat esperanto, utan hon har lärt det som ett barn lär sitt modersmål – fast hon har som sagt tre stycken.
Det finns faktiskt några miljoner människor i världen som talar esperanto, vilket kan vara nyttigt även när man besöker ett land vars huvudspråk man talar.
Jasmin Svenonius tar som exempel resan hon gjorde när hon just fyllt 18 år. Hon var på andra sidan jordklotet, hade just kommit till Sydney.
– Jag hade inte planerat så mycket och hade tänkt fixa vandrarhem så fort jag kom dit.
Det visade sig att allt var fullt, och tanken att sova ute tilltalade henne inte. Goda råd var dyra.
– Jag gick in på ett internetkafé och sökte efter esperantister i Australien.
Hon fick kontakt med en i Melbourne, som ju var alldeles för långt bort för att kunna bo hos. Men denna esperantist satte igång en telefonkedja och på det viset kunde Jasmin Svenonius hitta logi för två nätter.
Hon har fullt upp att göra och fullt av idéer om saker hon vill göra och menar att hon skulle behöva tio liv för att hinna med allt.
Just nu förestår hon en butik i centrala Malmö, som säljer konst, konsthantverk och inredningsdetaljer från Sydafrika.
På fritiden målar hon i akryl. Håller just nu på med att lägga upp en hemsida för att kunna sälja sina målningar. Det hon får in på det har hon tänkt donera till olika organisationer hon vill stödja. Hon har redan hört sig för hos skattemyndigheten om vilka regler som gäller för sådant.
Hon är entusiastisk inför sin uppgift i Mentor Sverige, där hon just gått med.
– Det är en jättefin verksamhet, våldsförebyggande och drogförebyggande.
Hon berättar att det handlar om att ställa upp ge ungdomar vettiga vuxenkompisar.
– Man ska inte försöka vara förälder, eller lärare, eller psykolog – det finns det andra som är utbildade för. Man ska bara vara en vettig vuxenkontakt i deras liv.
Nu ser hon fram emot att matchas ihop med någon tjej mellan 13 och 14 år.
I en framtid vill hon också arbeta med ungdomar. Hon har redan börjat läsa till socionom, beslöt ta en paus efter ett år, men tänker ta upp studierna igen, senare.
Vilande just nu är också musicerandet. Hon gick musikgymnasiet på Heleneholmsskolan i Malmö, där hon hade piano och marimba som sina instrument.
Hon läser en distanskurs i psykologi vid universitetet och tänker göra likadant med praktisk retorik nästa år.
– Om jag kommer in, tillägger hon.
– Jag älskar att jobba! Jag älskar att plugga!
I tankarna för tillfället finns att försöka bli flygvärdinna. Ett jobb där hon menar att hon säkert skulle få nytta av sina kunskaper i esperanto.
En resa är för övrigt redan inbokad i sommar. Hon ska följa med sin far – ordförande för Malmös esperantister – till en esperantokongress på Sicilien.