Den bedömningen gör forskare vid geologiska institutionen vid Lunds universitet, och de anser att försöken bör avbrytas.
– Följden av pumpningen kan till och med bli att ännu mer fosfor frigörs och bidrar till övergödningen, säger forskaren Johanna Stadmark.

Tillsammans med professor Daniel Conley studerar hon hur mänskliga aktiviteter förändrar näringstillförseln till Östersjön och hur det marina ekosystemet reagerar.
De har nu framfört sina varningar i den internationella vetenskapliga tidskriften Nature.

Ett par mindre försöksprojekt med nedpumpning av syrerikt vatten har genomförts, bland annat i Byfjorden på Västkusten, och i våras beslöt Havs- och vattenmyndigheten stödja en fortsättning i större skala.
Tanken är att en anläggning som inkluderar ett vindkraftverk ska placeras i Bornholmsbassängen.
Pumpen som alltså får egen elförsörjning kan förflytta 100 kubikmeter vatten per sekund.
De forskare vid Göteborgs universitet som driver försöksprojekten har rapporterat ökade syrenivåer i Byfjordens bottenvatten. Genom att syrebrist hindras minskar risken för att bunden fosfor ska frigöras från bottensedimenten.
Men Lundaforskarna är alltså skeptiska.
– Det kan fungera i ett begränsat område som en fjord men ute i Östersjön är förutsättningarna annorlunda och flera negativa effekter kan dessutom uppstå, säger Johanna Stadmark.

Exempelvis pekar hon på att syret kan innebära att ytterligare fosfor frigörs genom att organiskt material som finns vid bottnarna börjar brytas ned, något som annars inte skulle skett.
– Pumpningen leder dessutom till att fosfor som annars skulle föras ut ur Östersjön via Öresund och Bälten finns kvar, och kan frigöras om pumpningen slutar fungera, säger Johanna Stadmark.

Hon varnar också för följderna av den ändrade salthalt som nedpumpningen medför:
– Strömmarna kan då påverkas, med risk för stora ekologiska effekter.
Göteborgsforskarna räknar med att en anläggning kostar 200 miljoner kronor att bygga och att det behövs omkring 100 för att rädda Östersjön.
– Det är väldigt mycket pengar och sedan tillkommer driften som måste pågå i årtionden – stoppas pumpningen är man snabbt tillbaka i utgångsläget, säger Johanna Stadmark.
Lundaforskarna vänder sig också mot att pumpningen ska ses som en del av åtgärderna som Sverige åtagit sig via Helcoms aktionsplan.
– Den gäller tillförseln av näringsämnen i Östersjön, säger Johanna Stadmark. Det är ett långsiktigt arbete som är igång och måste fortsätta, men nu riskerar vi att det stannar upp.

Samtidigt förstår hon intresset för något som verkar kunna ge en snabb teknisk lösning på ett stort problem.
– Men vi är inte ensamma om att ha invändningar, påpekar hon.