Victor Lindenbaum har ingen egen häst, men han skulle gärna vilja ha en. I stallet är ponnyn Pontus hans favorit.

Flyttar 100 mil för travet

Av Sarah van der Stad 26 JULI 2012 14.13

BJÄRSJÖLAGÅRD. Sedan två år tillbaka har hästar varit Victors Lindenbaums passion. I synnerhet är det travet som lockar och hans stora dröm är att bli en riktigt bra kusk och att få delta i tävlingar.

Victor Lindenbaum har bott i Sjöbo hela sitt liv. Tillsammans med sin mamma och pappa bor han strax utanför Bjärsjölagård, men inte länge till. I våras gick han ut nian på Färsingaskolan och när det var dags att söka gymnasium vände han blicken norrut, närmare bestämt mot Jämtland. I jakten på drömmen har han sökt sig till det travinriktade gymnasiet Wången i Krokom som ligger mer än hundra mil bort. Men han är inte nervös.

– Det är ju spännande. Det känns som att man börjar bli lite för gammal för att bo hemma så man vill ju komma hemifrån och känna hur det känns.
Innan Victor Lindenbaum bestämde sig för Wångens travskola hörde han av sig till skolans rektor.
– Vi kontaktade rektorn och kollade om det var okej att jag kom dit för att se hur de hade det. Jag var där en vecka och då kände jag att det var rätt, att det var det här jag ville hålla på med. Dessutom har de typ Nordens bästa travutbildning.

Han har svårt att tänka sig att jobba med något annat än hästar.
– Det bästa med travet är kontakten man får med hästen och att man ser hur den utvecklas. Att få en bra placering i ett lopp är också kul.
Han tävlar ibland, men bara med ponnyhästar. För att få tävla i trav med de stora hästarna måste man ha en licens, och den kommer han få på travskolan. Han ser fram emot att få tävla mer.
– Det är spännande och roligt. Man är alltid nervös innan loppen. Det gäller att tänka ut hur man ska köra. Jag menar, alla kan ju åka häst, men att köra häst är en helt annan sak. Speciellt i stora tävlingar är det jättemycket strategi.

Intresset för hästar ligger i släkten. När hans farfar var vid livet skötte och tränade han travhästar. Victor Lindenbaum tror att det hade stort inflytande på hans val av framtida yrke.
– Jag såg hur han hade det och blev lite sugen på att börja själv. Det sitter väl i blodet.
Men han har inte alltid ridit. När han var liten gick han bland annat på Västerstads ridskola i Hörby, men han ledsnade snabbt. Det var för två år sedan som han fick upp intresset igen när han och hans pappa besökte stallet i Jägersro och testade trav.
– Vi åkte hit och provade och jag fastnade på en gång. Det är stor skillnad på att sitta bakom hästen istället för på.
Största delen av sommarlovet har han spenderat med hästarna. När han inte är i stallet är han ofta hemma och tar det lugnt.
– Det blir ganska jobbigt när man är här hela tiden. Men jag är liksom här för att jag tycker att det är kul. Och det finns alltid något att göra i ett stall, man är aldrig sysslolös.

Hans förebild är den kända kusken Lutfi Kolgjini.
– Han är beviset på att man kan komma nästan utan någonting alls och ändå lyckas, bara genom att ha viljan. Kunskapen får man med åren.