Lars Carlsson har gått bort. Hans bortgång har inget med hans upplevelser under Pride att göra, eller hans sexuella läggning, men han var en av de soldater som gick i paraden i uniform förra året. Det var första gången som representanter för det svenska försvaret tilläts att gå i paraden i uniform. En stor stund för dem som fick vara sig själva, samtidigt som de fick representera en yrkeskår som de förmodligen valt att sälla sig till med stolthet. Men
Men det blev ingen solskenshistoria. Den "antimilitaristiska" föreningen Ofog dök upp med skyltar där det bland annat stod "Jag kan döda lika bra som straighta soldater". Lars Carlsson höll god min i elakt spel, men har i efterhand beskrivit paraden som en pina.
Nästa vecka är det Pridedags igen och soldater och poliser (som också fick vara med i uniform för första gången förra året) kommer förhoppningsvis åter att synliggöra hbt-personer inom deras yrkesgrupp och hjälpa andra att känna sig trygga nog att vara ute på sin arbetsplats. Men det är inte säkert.
Organisationer som Ofog har ökat sina insatser inför årets Pride och vem vill bli mobbad, ironiskt nog inte för att man är homosexuell, utan för att man valt att bli polis eller officer?
Ofog menar att det de ägnar sig åt är aktivism. Men att förfölja en enskild och kalla honom för mördare har ett annat namn: vuxenmobbning. Den homosexuelle officeren blev mobbad av andra homosexuella för sitt yrkesval. Vuxenmobbning ser likadan ut överallt och är lika skamligt. En mobbare är en mobbare, oavsett om det sker vid en kaffeautomat eller i en Prideparad.