Enligt Morgan Johansson (S), ordförande i riksdagens justitieutskott, bör en kommission utreda om enskilda befattningshavare brustit i samband med polisutredningarna, om det finns något systemfel och om något i så fall bör ändras i rättsväsendet.
- När man ser på detta är det så pass allvarliga saker som kommer fram att man måste titta på detta igen. Det här handlar ytterst om förtroendet för rättsväsendet. Om det nu är så att Quick har dömts för ett antal mord som det sedan visar sig att han inte har begått, då har vi ett antal gärningsmän som har gått fria.
Även V är för en kommission, ett krav som också förs fram av anhöriga till två av Quicks tidigare påstådda offer.

Förre justitiekanslern Göran Lambertz, numera justitieråd i Högsta domstolen, granskade och godkände under sin tid som JK 2006 de fällande domarna mot Quick. Därefter har Quick tagit tillbaka sina erkännanden, friats i tre fall och sökt eller beviljats resning om resterande fem mord.
På Dagens Nyheters debattsida skriver Lambertz, efter en ny genomgång av materialet, om fem punkter med "övertygande bevis" mot Quick för två mord som denne friats för.
Lambertz hoppas samtidigt att en kommission klarar ut vad som "gick snett, när och varför".
Quicks advokat Thomas Olsson avfärdar helt Lambertz argument.
- Samtliga de fem punkter som Lambertz pekar på, där det skulle finnas någon övertygande bevisning, har tagits upp, analyserats och prövats i resningsärendena.

Christer van der Kwast, tidigare åklagare i Quickmålen, motsäger i en artikel på debattsajten Newsmill journalisten Hannes Råstams bok om en utredning "utan någon som helst bevisning" som har "skötts på ett synnerligen klandervärt sätt av mig och andra".
"Att Quick pekat på omständigheter som inte tidigare varit kända och som rimligen bara en gärningsman kan känna till får läsaren inte veta något närmare om", skriver han.
Åklagaren har tidigare beskrivit resningsansökningarna som "tunna som vatten" och vill att en kommission även granskar resningsdelen.
- Gärna för mig, säger Olsson.