När valfrihetsrevolutionen genomförts inom vård, skola och omsorg i vårt land, anade knappast någon politiker de skattemässiga konsekvenserna. En rad multinationella riskkapitalbolag har etablerat sig och via möjligheten till interna transaktioner, så kallade räntesnurror, flytta vinsterna från Sverige till skatteparadis.
I debatten om privata alternativ har motståndarna till valfrihet och privata alternativ kunnat peka på dessa bolags skatteplanering och därmed ifrågasätta även principen om valfrihet trots att den i grunden inte har med skattesystemets ofullkomligheter att göra.
Problemet med storföretagens avancerade skatteplanering är generellt och handlar inte bara om välfärdssektorn. Trots mycket god omsättning betalar inte storföretag med AB Volvo i spetsen någon skatt i Sverige.
Häromdagen kom regeringen med ett utspel om att kraftigt sänka bolagsskatten i vårt land. Regeringen känner sig pressad att göra det eftersom internationellt verksamma företag med tittar på vilken skattenivå som gäller och med fördel placerar sig i länder där skatten på vinsterna är låga.
I grunden handlar det om ett problem som alla länder har att brottas med.
Flera av de länder som utgör skatteparadis och dit olika företag flyttar sina vinster till exempel via räntesnurror, ligger i EU.
EU:s grundval är den fria rörligheten av varor och tjänster. Länder skall konkurrera genom att vara effektiva. Men många länder använder skattedumpning för att locka till sig företagens vinster, inte minst Storbritannien. Nu hamnar vi på samma nivå. Men risk finns att andra länder hakar på och vi får en kapplöpning där en rad länder följer efter och sänker bolagsskatten. EU vill harmonisera reglerna på många områden. Bolagsskatten borde kunna vara ett sådant för att åtminstone inga medlemsländer skall vara destination för företags skatteundandragande.
@Byli.8.init:Lars J Eriksson