När Fred Kahn möttes av beskedet om attentatet blev han lättad att ingen kommit till skada. En känsla som strax förvandlades till frustration.
Han är ordförande i Judiska församlingen i Malmö. För två år sedan avslog Länsstyrelsen församlingens ansökan om att filma och spela in det som händer på trottoaren.
– De ansåg att det inte fanns någon förstärkt hotbild när vi begärde det. Vi vet att hotbilden blir allvarligare kring de stora högtiderna, säger Fred Kahn.
Från polisens yttrande i Länsstyrelsens beslut: Kamrergatan 11 är inte mer utsatt för brottslighet än omkringliggande område.
En bedömning som Ilmar Reepalu reagerat mot.
– Det är en felaktig bedömning. Vi borde ta till alla medel i det förebyggande arbetet, säger han.

Den kameraövervakning som beviljades 1990 genomförs utan att bilderna lagras. Och den täcker bara husets entré.
I ansökan som avslogs 2010 tog judiska församlingen upp de brott som begåtts vid Kamrergatan 11.
Enligt den hade sju brott begåtts på adressen. Däribland hets mot folkgrupp och skadegörelse. Trots det ansåg polisen att det inte fanns "någon identifierad generell hotbild av lokal karaktär mot Kamrergatan 11".